Flavour

Har du nån gång känt dig så nere att du bara har lust att vända sida och börja om på nytt?
Som om hela världen är imot dig och vill inget annat än att göra livet surt för dig?
Ibland måste man stanna upp, backa tillbaka och tänka efter på vad som hänt eller på vad man gjort.
Livet är inte som en saga,en film eller nått man läser i en bra bok. Det handlar om så mycket mer.
Att den du älskar inte besvarar dina skänslor utan skiter i dig totalt.
Man blir förvirrad, man vet inte vad man ska göra. Livet tar sånna hastiga svängar att man inte hinner med utan faller ner i diket. Det ända man vill är att bli älskad, älskad av nån man verkligen verkligen älskar tillbaka. Man vill känna sig viktig, att man betyder nått. Att den personen som älskar en, skulle kunna vara var som helst i världen men väljer att stanna hos just dig.
Alla hittar vi nån gång den rätta, men en del gör ej det. Hur skulle man kunna vara lycklig när man igentligen vet innerst inne att det är fel, man är inte lycklig.
Varför förstår han inte? Är inte ens känslor lika viktiga som hans? Eller ser han bara en som en blomma som snart måste slängas och köpas på nytt?
Liksom vad har man för mening i världen om man inte får vara lycklig? Det är väl meningen att alla ska leva lyckliga, eller är det bara det motsatta könet som ska få känna lycka.
Vi har också behov.
Men när man väl möter den där rätta killen. Man känner känslorna i kroppen piggna till. Man går från en vissen blomma till en fin ros, med lycka. Då vet man att han är den rätta. Kanske inte direkt, men sen.
För allt man ville var ju att får sin dröm i uppfyllelse.
Min dröm har gått i uppfyllelse och jag är lyckligast i världen. jag har han som verkligen älskar mig för den jag är. han visar kärlek. jag är stolt över att kunna kalla honom min pojkvänn!